AliciaK

Jag är så rädd för att be om hjälp.
Jag vet inte varför. Jag vet inte vad jag behöver hjälp med.
Jag har varit ledsen så länge nu, i så många år.
Utan att ha vetat om det. Eller jag har inte brytt mig om det.
Jag vet inte vad det beror på. Kanske alla är ledsna hela tiden.
Sådana som vi med lyckan mitt i sorgen.

Jag vet inte skillnaden på känslor längre.
Brinner inte för något. Jag har slutat att sjunga.
Jag känner inte att jag vill göra något. Förutom en sak, och det får jag inte.

Jag vill drömma, hela tiden.
Drömmarna är min verklighet.

Jag mår bra ibland.
Eller jag vet ju inte vad bra är längre. Är förvirrad.
Nu när jag var sjuk fick jag väldigt mycket tid över att tänka.
Tänka på saker som är viktigt här i livet. Ingenting.
Har blivit deprimerad nu igen. Har gått ned några kilo i vikt också.
Det är första gången i hela mitt liv jag inte känner någon passion.
Vill sitta i fängelset. Hela mitt liv.

För jag är redan en fånge.
Fånge i en 15 årig kropp. Mitt sinne är så mycket äldre.
Ni förstår inte hur frustrerande det är att inte kunna
göra det man vill göra pågrund av att man inte är 18 år.

Koma. Där har vi det.
Koma vill jag hamna i. I några år framåt.

Och kom inte och smöra nu.
Även fast ni " finns där " så bryr jag mig inte.
Inte så länge jag inte finns här.
Inte längre. På ett tag.

Förstör inga minnen, ni vill inte se mig såhär.

Ibland undrar jag hur en människa kan vara glad.
Om man inte varit på botten, hur vet man då hur riktig glädje är?
Om man inte varit glad, hur vet man då vad glädje är?
Om man inte varit ledsen, hur vet man då vad ledsen innebär?
Förlåt mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva.

" It takes some bad for satisfaction " - jason mraz

Är det bara jag som älskar att sitta på ett café och se på människor och försöka läsa av dem?
Att bara försöka läsa av märkena i ansiktet. Dom berättar olika historier.
Alla ärr på kroppen. Om dom ler eller inte. Vad dom tänker. Hur dom tänker.
Tänker dom på att jag ser. Tänker dom på mig. Jag vet inte.
Dom vet inte att jag tänker detta heller. Förutom nu när jag skriver ner det.
För er. Där går en äldre man, hur såg han ut när han var ung?
Vad är hans livshistoria? Jag vet inte om han har förlorat någon nära.
Jag ser bara fasaden. En fasad. Är det allt vi är?

Detta låter nog väldigt konstigt. Men jag är ganska messed up i hjärnan också.

Har spelat alfapet.. haha.. det gör jag och mina systrarna hela dagarna.
Mamma har även börjat med det nu också.

Lärde nyss Valtis att man ska äta insekter, haha.
Och nej det är inte min katt, utan min systers !
Hon har bott här i några dagar under flytten till hennes nya lägenhet.

Jag och carro försökte laga kyckling med ris och currysås idag.
Det blev jätte äckligt. Är fortfarande sugen på något.. kanske kan baka?
Haha klockan är typ halv tolv..

NÄR BÖRJAR SEX AND ThE CITY?!?!?! MÅSTE KOLLA VÄNA
NUUU½!U"QOeHEJDDÅÅ