Thoughts
Ibland undrar jag hur en människa kan vara glad.
Om man inte varit på botten, hur vet man då hur riktig glädje är?
Om man inte varit glad, hur vet man då vad glädje är?
Om man inte varit ledsen, hur vet man då vad ledsen innebär?
Förlåt mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska skriva.
" It takes some bad for satisfaction " - jason mraz
Är det bara jag som älskar att sitta på ett café och se på människor och försöka läsa av dem?
Att bara försöka läsa av märkena i ansiktet. Dom berättar olika historier.
Alla ärr på kroppen. Om dom ler eller inte. Vad dom tänker. Hur dom tänker.
Tänker dom på att jag ser. Tänker dom på mig. Jag vet inte.
Dom vet inte att jag tänker detta heller. Förutom nu när jag skriver ner det.
För er. Där går en äldre man, hur såg han ut när han var ung?
Vad är hans livshistoria? Jag vet inte om han har förlorat någon nära.
Jag ser bara fasaden. En fasad. Är det allt vi är?
Detta låter nog väldigt konstigt. Men jag är ganska messed up i hjärnan också.
Kroppen är som en chokladask, man presenterar sitt innehåll. Tyvärr tror folk alltför ofta att det inte är någon god choklad inuti, eller så tror de att asken redan är tom.
Det gäller att ha en själ som ett barn, vara nyfiken och villig att öppna asken för att få reda på vad som finns där inne!
jag är också helt messed up i min hjäran.. Haha, fin bild btw! :)
